Användbarhetsboken berättar hur man gör webbplatser tillgängliga och användbara. Läs den här, eller beställ från Bokus eller Adlibris.

Domännamnet bör vara enkelt att komma ihåg eller lista ut

När användare söker någons webbplats är det vanligt att de chansar på domännamnet. Det är en taktik som ofta ger utdelning, till exempel www‌‌.volvo‌‌.se, www.polisen.se och www.familjebostader.se.

Den som vill komma till Premiepensionsmyndigheten (PPM) går dock bet när hon chansar på www.ppm.se(de har www.ppm.nu), och den som tror att www.24timmarsmyndigheten.se skall leda till Statskontorets webbplats om detsamma kommer istället till ett konsultbolags reklamsida (rätt adress är www.24-timmarsmyndigheten.se).

Här är några tumregler när du väljer domännamn:

Domänen

• Välj domän utifrån vad ni är kända som. regeringen är bättre än det formellt korrektare regeringskansliet.

• Är ni kända under er förkortning, gör gärna domän av den, men använd enbart förkortningar som ni redan är kända under.

• Det är bättre med en lång domän än med en okänd förkortning. (Lär av företaget Framtidsfabriken, som valde det kortare domännamnet framfab- och till slut blev tvungna att ändra företagsnamnet.)

• Använd inte bindestreck. De är svåra att komma ihåg. Om ni ändå har det, se till att äga och vidarekoppla från den bindestrecksfria varianten.

Toppdomänen

• Har ni en svensk verksamhet, använd .se. På motsvarande sätt i andra länder där ni uppfattas ha lokal verksamhet. .nu är att betrakta som en nödlösning.

• Har ni internationell verksamhet, använd även .com. Toppdomäner som .org och .net liksom .biz eller .info är nödlösningar . Vad värdet av den europeiska .eu blir återstår att se.

• Verksamhetsspecifika toppdomäner som .museum och .travel är ganska nya och det är inte alldeles säkert att användare förstår att de är riktiga webbadresser. Med tiden har de dock förutsättningar att slå igenom.

Strävan bör vara att skydda varumärket genom att ha kontroll över alla varianter av domännamnet som användare chansar på. Detta sagt, måste man ändå dra en gräns någonstans. Det blir väldigt dyrt att registrera alla stavningsvarianter och alla varianter av .se .eu .nu .com .info osv. Hur många man registrerar måste vara en avvägning mellan risk och kostnad.