Användbarhetsboken berättar hur man gör webbplatser tillgängliga och användbara. Läs den här, eller beställ från Bokus eller Adlibris.

Lägg innehållsförteckningen i botten av varje sida

Bild 44. Del av innehållsförteckningen för Riksdagens webbplats. (www.riksdagen.se)

För en del webbplatser kan en innehållsförteckning placerad efter texten, i botten av sidan, bli mycket uppskattad. Den tränger sig inte på, men användarna lär sig snabbt var den finns. Den kan också göra tjänst som bottenbädd, se Bädda med kringmaterial och luft i botten av sidan så att page down och ankare fungerar som ögat väntar sig, sid 80.

Webbkarta

Ett begrepp som ligger nära innehållsförteckningen är webbkartan (som på engelska kallas site map). Oftast syftar det på exakt samma sak, men ibland betyder det verkligen just en karta över webbplatsen.

Den senare användningen var populär i webbens barndom, men är betydligt sällsyntare nu. Det finns flera problem med att faktiskt göra en karta över en webbplats:

• Om man ser världen ur ett fågelperspektiv så är den i stort sett tvådimensionell. Den är lätt att platta ut och visa på en karta. Men webben liknar mer ett träd, med grenar som spretar åt alla håll. Den låter sig inte alls på samma självklara sätt plattas till.

• Kartor är bilder. De tar lång tid att ladda ner, en dålig egenskap hos ett navigationsverktyg.

• Datorskärmar är små och har dålig upplösning. En grov översiktskarta får plats, men den säger användaren föga mer än vad hon redan får ut av att se på navigationen. Börjar man visa detaljer blir det snabbt alltför plottrigt för att vara användbart.