Användbarhetsboken berättar hur man gör webbplatser tillgängliga och användbara. Läs den här, eller beställ från Bokus eller Adlibris.
Javascript
Javascript är samtidigt både en välsignelse och en förbannelse för webbens användbarhet. Det kan användas till att bygga webbplatser som är fullständigt obegripliga och helt otillgängliga – men kan också göra underverk med webbteknikens primitiva kontroller och klumpiga interaktion. Hur man förhåller sig till javascript och i vilken utsträckning man använder det är ett grundläggande beslut som präglar webbplatsen. Se Fyra förhållningssätt, nedan.
Javascript, JavaScript, JScript, ECMAScript och DHTML
Det som här kallas för javascript går under flera olika namn.
Ursprungliga varianten, som infördes av Netscape, hette JavaScript. Sedan kom Internet Explorer med sin egen variant, kallad JScript.
Numera finns det en standardiserad version, som heter ECMAScript och som alla moderna webbläsare stöder (om än med litet olika buggar). Namnet har dock inte väckt någon anklang (troligen för att ”ECMAScript” låter som ett namn bara en kommitté skulle kunna hitta på).
Javascript ingår som en del i DHTML (Dynamic HTML), som även det används som synonym.
Tillgänglighet
Javascript är inte längre ett stort problem när det gäller tillgänglighet för funktionshindrade – till exempel klarar numera många skärmläsare skript så länge de görs på rätt sätt. Men det är ändå en förhållandevis stor grupp användare som inte har javascript - fyra procent 22.
Att använda javascript kan till exempel utestänga:
• Användare som av säkerhetsskäl inte har javascript - antingen genom eget val eller som organisationspolicy
• Söktjänster som Google. Innehåll som det krävs javascript för att se kommer inte med i sökningen.
• Webbplatsens egna sökning.
• Användare med en alternativa webbläsare, till exempel mobiltelefoner och handdatorer vars javascriptstöd understundom är bristfälligt eller obefintligt.
22 April 2005. Se för aktuell statistik.