Formatmallar ger oss stora möjligheter att styra hur webbsidor presenteras. Men hur skall själva html-koden ordnas, så att den blir så tillgänglig som möjligt? Undersökningen Source Order, Skip links and Structural labels ger några svar:

• Lägg navigationen först, innehållet sedan.
• Bygg in genvägar, så att användaren snabbt kan ta sig runt på sidan.
• Sätt etiketter på de olika delarna av sidan, så att användaren snabbt kan identifiera dem.

Notera dock att det statistiska underlaget för undersökningen är litet.

Undersökningar med ögonkamera visar att användare typiskt har ett F-format mönster för att läsa webbsidor. Ögat sticker iväg åt höger ett par gånger i början av sidan, men i övrigt håller de sig till en ganska rak vertikal linje när de scannar av sidan.

Även om F-mönstret varierar med sidans layout, typ av innehåll och vad användaren är på jakt efter, kan man enligt Alertbox dra några generella slutsatser av det:

• Users won’t read your text thoroughly in a word-by-word manner. Exhaustive reading is rare, especially when prospective customers are conducting their initial research to compile a shortlist of vendors. Yes, some people will read more, but most won’t.
• The first two paragraphs must state the most important information. There’s some hope that users will actually read this material, though they’ll probably read more of the first paragraph than the second.
• Start subheads, paragraphs, and bullet points with information-carrying words that users will notice when scanning down the left side of your content in the final stem of their F-behavior. They’ll read the third word on a line much less often than the first two words.
  

På den gamla goda tiden, när saker var mekaniska, var det ofta möjligt att med en blick avgöra i vilket skick de var. Ett problem med datorisering är att dessa direkta signaler ofta gått förlorade, och ersatts av betydligt abstraktare och omständigare gränssnitt. Därför är det ljuvligt att se dessa USB-minnen som sväller upp när de fylls (även om de tyvärr bara är prototyper).

Via information aesthetics

Stora inledningsbokstäver – anfanger – har av tradition varit ett populärt sätt att liva upp trycksaksdesign, speciellt när man har mycket text och lite bilder (en inte helt ovanlig situation på webben). Med hjälp av formatmallar är det numera lätt att skapa dem, och Mandarin visar hur det går till. Största problemet är faktiskt att skriva texten intill så långt att inte anfangen på ett fånigt sätt blir hängande i luften (i tryck brukar ju ett nytt stycke markeras med ett litet indrag, men på webben använder man vanligen lite luft, och då blir det lätt dålig linjering mellan anfang och text).

Improving Customer Experience tipsar om fem säkra sätt att få användarna att överge formulär

• Be om information som användaren inte har omedelbar tillgång till.
• Be om mängder av information, men berätta inte varför du behöver den.
• Acceptera bara information som matas in i exakt det format som systemet vill ha den.
• När något går fel, ge kryptiska felmeddelanden.
• Dela upp formuläret på flera sidor, men ge inte användaren någon indikation om hur mycket som återstår.

Till dessa kan man tillfoga den teknik som så länge tillämpats av till exempel SJ: Om användaren är långsam: släng ut henne.

Problogger ger tio råd till professionella bloggare. Även om flera av dem egentligen variationer på temat ‘håll det enkelt’, så är det en insikt värd att repeteras. Här är en av varianterna:

“6. Ignore Details Early On. Work from large to small. Success and satisfaction is in the details…[but] success isn’t the only thing you’ll find in the details. You’ll also find stagnation, disagreement, meetings and delays.”

IDESIGN – Seven ways of design thinking är egentligen en lärarhandledning för den som skall lära ut design – men inte så dum för oss andra heller

Affisch över olika sätt att skapa en upplevelse kring en produkt – via internet och på andra sätt. Men den är stor. Kanske en anledning att skaffa den där A1-plottern jag gått och suktat efter.

Längre ner på sidan finns också en länk till en mindre steg för steg-beskrivning, som bättre lämpar sig för utskrift på vanliga dödliga skrivare.

I Boxes & Arrows har Donna Maurer en insiktsfull artikel om olika sätt man kan söka information på, och de olika sorters design som behövs för att möte dessa olika behov.

• Known-item – användaren vet vad hon är ute efter och vad det heter.
• Exploratory – användaren har någon slags idé om vad hon är ute efter, men kan inte formulera den eller hitta rätt ord för den.
• Don’t know what you need to know – information som användaren behöver eller är intresserad av, men som hon inte vet finns.
• Re-finding – saker användaren sett tidigare, och behöver hitta tillbaka till.

456 Berea St har inlett en serie med praktiska råd om hur man bedömer en webbplats tillgänglighet, Evaluating Website Accessibility, som ser ut att bli riktigt matnyttig.

Ett problem den tar upp här att det nuvarande fokuset på att kontrollera hur koden validerar – se till exempel Vervas Mätning av grundläggande tillgänglighet – har lett till att webbplatser anpassar sig för att klara mätningen, utan att för den skulle bli tillgängligare.

Den enskilt viktigaste användbarhets- och tillgänglighetsfaktorn är språket. Några råd, både för hur man skriver lättillgängligt och hur man utvärderar det som är skrivet, finns att hitta i Methods for measuring text readability

Evaluating Web Sites for Accessibility with the Firefox Web Developer Toolbar går igenom WCAG 1 riktpunkt för riktpunkt och visar hur man kan använda Firefox för att kontrollera att man följer dem.

TAW är en (åtminstone för mig) ny tillgänglighetstestare. Den finns som webbtjänst på deras sajt, som friståend program samt som plug in för Firefox.

Trevlig detaljer är att den strävar efter att behålla sidans ursprungliga layout när den visar var det finns problem, och att den kan gå igenom en hel sajt.

Accessibility Testing and Reporting with TAW3 går igenom hur man använder den fristående versionen.

Ibland lyckas även spam-makarna säga något om livet. Ta t.ex. rubriken på det spam jag fick nyss: “PowerErection pack. Time limited offer”.

24-timmarswebben har för andra gången ändrat sina webbadresser – och därigenom brutit de länkar som går till dem. Jag håller på att gå igenom och ändra de länkar som finns från Användbarhetsboken, men om du hittar brustna länkar får du gärna tipsa mig på Användbarhetsboken kan du läsa i 43.1.4 Låt aldrig en webbadress sluta fungera om varför det är ekonomiskt vansinne att slänga bort det värde som finns i ingående länkar.

I Boxes and Arrows beskriver Matt Queen en metod för användartester som inte bara berättar vad som fungerar respektive inte fungerar, utan också ger en inblick i vilka kognitiva mekanismer som spelade in de gånger det gick fel.

Grundidén är att utgå från en modell för ett idealbeteende, som är ganska detaljerad – där att användaren tänker göra något och att hon sedan gör det är till exempel separata steg. Sedan gör man en noggrann jämförelse mellan denna och användarens faktiska beteende.

Metoden är rejält ambitiös och i mitt tycke mer än vad som behövs för användartester. Men i sammanhang där man inte vill gissa vad användaren tänker utan komma åtminstone lite djupare kan den ha sin plats.

Den nystartade Yahoo! User interface blog är som namnet berättar en företagsblogg från Yahoo om gränssnitt. I samband med denna har de också lagt upp en ambitiös samling av mönster för gränssnitt och interaktion och – för den mer tekniskt intresserade – en samling vältestade javascript för att bygga gränsnitten av.

Trots att användarna är väl medvetna om att många finesser gör produkter komplicerade, tenderar de att välja finessrika produkter framom enklare. Men när de sedan börjar använda dem, tröttnar de snabbt på krånglet.

Detta sätter produktutvecklare i ett dilemma – satsa på finesserna och maximera den snabba försäljningen, eller på enkelhet och maximera den långsiktiga relationen.

Harward Business Review reder ut paradoxen i Defeating Feature Fatigue. Artikeln kräver betalning, men där finns en bra sammanfattning.

WAI ger tips om hur man går till väga när man skall testa webbplatsens tillgänglighet.

Ibland kan en sitemap vara användbar när man planerar en sajt. Boxes and Arrows tipsar om hur man gör dem med minimal ansträngning.