Luther och piratkopiorna
För den som tror att piratkopiering är ett modernt fenomen kan det vara lärorikt att läsa om Luthers kamp mot kopiorna på 1500-talet.
Före och efter censuren
Patrik Fältström blogg stupid.domain.name utnyttjar en miss i Googles fjäskande för kineserna och kan visa hur en sökning på bilder från Tiananmen – himmelska fridens torg – ser ut före censuren:
Och efter:
Verktyg för att visualisera krav
IA Think utvärderar olika verktyg för att samtidigt fånga krav och göra fungerande prototyper av dem (utifrån insikten att beställare inte läser kravdokument utan behöver modeller för att tidigt inse vad det är man är på väg att bygga åt dem).
Tyvärr var det inget av de testade som riktigt levde upp till förväntningarna.
Hönan och ägget
Bilder som visar komplexa sammanhang
Visual Complexity är en sajt som samlar visualiseringar av komplexa nätverk. Intressanta – och vackra – sätt att sammanfatta stora datamängder.
Priskrig
Bokus tar nu 280:- för Användbarhetsboken, och Adlibris har i sin ambition att vara billigast skalat bort ytterligare en krona och tar 279:-.
Prissänkningar
Användbarhetsboken har blivit billigare. Adlibris tar numera 280:- (inbunden, inte häftad som det står på sajten), medan Bokus tar 295:-.
Winston recenserar Användbarhetsboken
Användbarhetsboken har blivit recenserad på Winstons blogg.
Bara experter använder hjälp
Användartester av hjälp-funktionen i Microsoft Office visar att den mest utnyttjas av experter. Nybörjare och mellannivåanvändare klickade istället runt och experimenterade – och ignorerade i hög grad hjälpen
Jensen Harris, som gjorde testen, ger några teorier om varför:
- Bara experter känner till de “magiska” orden som tar fram det man söker efter.
- Hjälp-funktionen är inte designad för hjälpa användaren lära sig programmet, den är till för när man behöver lösa ett specifikt problem.
- Hjälp-funktionen anknyter inte på något sätt till att experimentera sig fram. Den har sitt eget fönster och sin egen applikation och relaterar inte alls till vad användaren faktiskt gör.
Själv skulle jag bland orsakerna vilja lägga till det synnerligen spretiga resultat som en sökning i Office hjälp ger. Man får upp en stor mängd resultat som handlar om allt mellan himmel och jord där det stora flertalet ofta inte alls har med problemet att göra.
Gratis Volvo
“Få en gratis Volvo om Du skriver abbonemang med Shell på 138 månader med förhöjd månadsavgift 3000 kr och fri bensin upp till 8 liter, därefter 60kr/liter och Volvon stannar om Du försöker tanka Statoil. Och Volvon går att ta bilder med genom kameralins i kylaren. Och man kan skicka bilderna till andra bilar på motorvägen (om dom har Bluetooth).”
Utvärderingsverktyg för webbplatser
Finlands motsvarighet till 24-timmarswebben är Kvalitet på webben. Den har bland annat ett intressant utvärderingsverktyg för att göra en mångsidig bedömning av webbplatsens kvalité.
Datorn för lat för att själv ta bort mellanslag
När jag nu ändå är inne och klagar på Skatteverkets ändringsformulär, vill jag även visa detta felmeddelande:
(Klicka på bilden för att se den större)
Datorn har hittat mellanslag i telefonnumret. Men istället för att acceptera dem (och låta numret vara lättläst), eller i värsta fall rensa bort dem, läxar den upp användaren för att hon inte skrivit dem i ett format som passar databasen.
Skatteverket ändrar ändra
Skatteverket har skapat sin egen variant av hur man gör en ändring.
Det normala beteendet på webben är att man fyller i något i ett fält och sedan klickar på en knapp som till exempel heter “Ändra”.
Men Skatteverket har vänt ut och in på detta. Det går inte att fylla i något i de tomma fälten. För att kunna ändra något måste man först klicka på knappen “Ändra” – som låser upp fälten. Sedan kan man fylla i telefonnummer i fälten och spara dem.
Det är egentligen inget fel på Skatteverkets ordning. Men att så uppenbart gå på tvärs mot hur användarna är vana att ett formulär fungerar, kan knappast leda till något annat än att väldigt få faktiskt fyller i de där telefonnumren.
Tio skäl att använda webbstandarder
456 Berea Street ger en utmärkt tiopunkterslista över varför man skall använda webbstandarder.
Polis hittade sätt att slippa störas av telefon - åtalas
Användare följer inte instruktionsboken. De hittar sätt som fungerar, och håller sig sedan till dessa, hur oortodoxa de än är.
3 december kunde man i SvD läsa om en polischef som ringt till sin egen mobil från tjänstetelefonen och sedan lagt av luren. Inte, som man först trodde för att få bonuspoäng, den möjligheten fanns inte. Istället förklarar polischefen att han gjorde det för att “blockera tjänstetelefonen och få arbeta ostört”.
Jag har ingen aning om de egentliga fakta i målet. Men det är inte svårt att tänka sig en människa klämd mellan orimliga krav i en arbetsmiljö där att något prioriteras inte betyder att något annat blir mindre viktigt, och där han på grund av teknik eller policy inte ens kan stänga av sin telefon och få en sammanhängande arbetsperiod för att beta av högarna.
Polischefens sätt att lura teknik och regelverk och få sitt jobb gjort kostade 17.000, och han har åtalats för olovligt brukande. Han är nu sjukskriven för utmattningsdepression.
Gissa telefonen - eller varför jojo-navigation inte hjälper användaren
Så du vill ha en ny telefon. Om du går in på Sony Ericssons sajt kan du välja från en förteckning som denna:
Om stil betyder allt och funktion inget, är detta ett relevant sätt att presentera telefoner. Men en användare som är intresserad av vad telefonen också kan göra, får ingen ledning av denna navigation. Hon tvingas gå in på varje telefon och sedan tillbaka till förteckningen för att kunna gå till nästa. Så kallad jojo-navigation.
Jared Spool om jojo-navitgation och varför bokstavsordning ofta inte är bättre än att ordna saker slumpmässigt (på engelska kallas jojo-navigation pogosticking, vilket i svensk översättning blir ungefär ‘kängurustyltning’).
Our analysis of user tests shows that pogosticking rarely results in the users finding what they are looking for. In our studies of...
8 sorters navigationssidor
“When users are searching for content on a site, each page they encounter must do one of two things. Either the page provides the content they are seeking or it delivers them closer to the page that does.”
Jared Spool gör ett försök att systematisera vilka olika sorters navigationssidor som finns, och kommer fram till 8 typer:
- Content Pages – målet för navigationen.
- Galleries – motsvarar ungefär Användbarhetsbokens förteckningar (sid 142).
- Departments – motsvarar ungefär Användbarhetsbokens introduktioner (sid 145).
- Stores – i det närmaste självständiga avdelningar. Förekommer på riktigt stora webbplatser.
- Gallery-level Search Results – motsvarar sökresultat (sid 210).
- Department-level Search Results – avdelningsindelade sökresultat (sid 213).
- Search Entry Page – själva gränssnittet...
Uthålliga små avlopp
Bland universitetskurser man inte visste att de fanns noterar vi Uthålliga små avlopp. Låter gulligt på nåt sätt, skulle kunna vara med i Bolibompa.
Vägledning för hur information om webbplatsen skall se ut
E-nämnden har kommit med en vägledning om vilken information som en myndighet måste lämna, och hur den skall utformas.
I exempelwebben kan man också se de symboler som tagits fram för att legitimera sig, skriva under, skicka handlingar etc.
Tekniska problem tar en månad om året för kontorsarbetare
Enligt en studie av City & Guilds förlorar en genomsnittlig kontorsarbetare en månad om året åt att försöka förstår ny teknk utrustning som datorer, mobiltelefoner etc. och att få dem att fungera.
Studien bör dock läsas med viss skepsism. City & Guilds är ett utbildningsföretag och har ett intresse i att betona betydelsen av utbildning.