Det är i tolkningen som thingets data får värde

Syftet med många thing är att samla in data. Träningsarmband, hälsoplåster, trafikmätare är exempel på det.

Men data i sig är inte intressant, den måste tolkas och ofta kombineras med såväl historisk erfarenhet som andra datakällor, för att bli något man kan använda. Det är i tolkningen som värdet hos de data thinget samlat in uppstår.

Det är inte i siffrorna, utan i tolkningen av dem, som värdet ligger. Fotograf okänd, via Old Picture of the Day

Ett närliggande exempel är ViktVäktarnas träningsarmband. Det är uppenbart att det stora värdet inte ligger i armbandet, utan i tolkningen av den data det producerar, och de konkreta råd som ges för hur man använda denna feedback för att nå sitt mål.

Den data ViktVäktarnas träningsarmband samlar in, blir värdefull först när den tolkas och sätts i relation till resten av programmet.

Ett annat är svenska Ngenic, som säljer en smart termostat för att styra inomhustemperaturen. Termostaten kostar (i skrivande stund) 2495:-, och sedan får man betala 49:- i månaden för den molntjänst som gör termostaten smart. (Alternativt kan man betala dubbla priset för termostaten och får då molntjänsten utan extra kostnad. Ingen garanti ges dock för hur länge tjänsten kommer att fortsätta drivas.)

En stor del av värdet hos Ngenic-termostaten ligger i servrarna, som väger samman inomhus- och utomhustemperatur med aktuellt elpris, för att hitta optimal temperatur.

Teoretiskt sett skulle tolkningstjänsten kunna säljs separat. Jag tror dock inte att vi kommer att se så mycket av det, åtminstone inte på konsumentmarknaden. Data är hårdvaluta, och den som tillverkar thing som producerar data som kunden är villig att betala för tolkningen av, kommer sannolikt inte att göra det lätt för andra att komma åt den. (Så är till exempel fallet med Ngenics termostat.)

Några undantag kanske ändå kommer att finnas. Man kan till exempel tänka sig att om en träningssajt är extremt populär, så känner sig tillverkarna av aktivitetsarmband tvungna att göra det möjligt att koppla till den. (Jag kan dock inte komma på något existerande exempel, om du vet något får du gärna tipsa i kommentarerna.)

På näringslivssidan kommer det dock att se annorlunda ut. Här finns redan så många system – beslutsstöd, planering, ekonomi osv. – som hungrar efter mer data, att den som kommer och hävdar att bara den egna tjänsten kan användas för tolkning kommer att få det svårt att sälja sitt thing. Här är sannolikheten därför större att vi kommer att se tolkningen som en separat tjänst – och en separat intäktskälla, vare sig den görs av thingtillverkaren eller fristående IT-system. Eftersom det ligger i thingets natur att vara uppkopplad mot internet, är det troligt att vi ofta får se detta i form av molntjänster.

En annan källa för data som man kan raffinera och tolka till något säljbart är den öppna data som man kan tänka sig att offentlig sektor tillgängliggör, till exempel från sensorerna i smarta städer.