Panik i nyhetsfabriken
Metro-grundaren Pelle Andersson skriver i sin blogg Dateline Seoul om det danska gratistidningskriget:
“Det är sällan klokt av en etablerad tidningsägare att ge ut nya gratisdistribuerade dagstidningar. Särskilt osmart är det att göra det på det danska sättet, som en defensiv åtgärd för att försvara en betald dagspressmarknad. Det är ungefär lika genomtänkt som att inleda ”kriget mot terrorn” med att inskränka demokratiska fri- och rättigheter.”
Snabbt glider han dock över till en mer generell diskussion om hur mediakonsumtionen förändras och vilka nya möjligheter det öppnar. Minst lika intressant för webbare som för tidningsmänniskor.
“Till att börja med måste man lyfta blicken, och inse att dagens hot från den tryckta Metro och andra kopior trots allt bara är en mindre del av mediautvecklingen. För hur många tidningsutgivare har egentligen begripit vad de håller på med?
Många tror fortfarande att affärsidén är att trycka och distribuera tidningar för att förse läsare med nyheter och nöjesläsning – och om det är en betaltidning att dessutom locka folk att köpa den. Inget är mera felaktigt. Affärsidén med en tidning är att sälja konsumenternas tid till annonsörerna. Allt annat är en effekt av denna grundläggande idé. Närmar vi oss uppgiften på detta sätt blir det enklare att tänka fritt…”
Ytterligare ett par pärlor ur texten:
“När jag jobbade på Dagens Nyheter brukade prenumerationsavdelningen ringa runt till alla dem som sa upp tidningen, och fråga varför. De hade alla samma svar. Antingen sa de att tidningen var för dyr, eller också att de inte hann läsa den. Som svar gjorde DN tidningen tjockare och höjde priset. Då förtjänar man problem.”
comments powered by Disqus“…det är förvånande hur många tidningar som glömmer kvinnorna, trots att en majoritet av de skrivande journalisterna numera är kvinnor. Fast cheferna är förstås män fortfarande. Kvinnorna är vår viktigaste målgrupp, inte bara för att det är den läsande, skrivande och bäst utbildade delen av befolkningen, det är också den grupp som fattar inköpsbesluten i familjen. Kvinnorna styr ekonomin, och det vet annonsörerna mycket väl. Att dagspressen inte på ett mer medvetet sätt levererat dessa superkonsumenter till annonsörerna är en gåta…”