Så ändrar Internet of Things hur vi gör saker

När tillvaron börjar fyllas av sensorer kommer det att påverka hur vi gör många saker.

Jag tror vi kommer att få se fem grundläggande trender drivas av internet of things:

• Vi skiftar från att regelbundet göra saker till att göra dem när de behövs.
• Vi blir mer proaktiva, istället för att reagera på saker som redan hänt.
• Vetande kommer att ersätta statistiskt baserade gissningar
• Kontrollmekanismer flyttar in i tingen – och människorna
• Även komplexa saker som verkar i komplexa miljöer kommer att automatiseras.

Från ”schema” till ”vid behov”

Många verksamheter i vårt samhälle idag är uppbyggda kring scheman och regelbundna kontroller. Allt från när vi tömmer papperskorgar till hälsokontroller och hur vi vattnar våra växter.

Inom sjukvården består mycket av verksamheten av att följa upp hur ett sjukdomstillstånd utvecklar sig, och att prova ut medicinering för att hitta det medel och den dos som fungerar bäst för den enskilde patienten. Idag hanterar man det genom att patienten får komma på regelbundna återbesök till läkaren.

Här finns naturligtvis stora vinster att göra både för vårdapparat och patient om man istället kan ha kontinuerlig koll. Dels för att man kan reagera mycket snabbare om saker inte går som de ska, dels för att man slipper slösa vårdpersonalens tid när allt är ok.

En internet of things-profetsia är därför att mycket som idag går på schema och med rutinkontroller, kommer att ändras till att bli mycket precisare inriktat på att göra det som behövs när det behövs, med hjälp av sensorer som kontinuerligt övervakar.

Från reaktiv till proaktiv

Denna punkt överlappar i viss mån den föregående.

Idag är det ofta så att ”trasig” är signalen för att göra något. Och eftersom det då blir akut, blir det ofta dyrt.

Men om tingen kring oss får inbyggda sensorer och har bättre koll på sitt interna tillstånd, skulle de kunna varna om att något är på väg att hända och att lite service inte skulle vara någon dålig idé.

Som med så många internet of things-fenomen har bilindustrin gått före och haft detta sedan långt innan begreppet myntades. Först väldigt enkelt i form av varningslampor typ ”kolla oljan”, senare mer avancerat med diagnosdatorer.

Nu kan vi vänta oss att betydligt fler thing börjar bli medvetna om sitt inre tillstånd och säger ifrån i god tid när något är fel.

Från anta till veta

Idag har vi ett ganska ungefärliga sätt att veta var saker finns, hur många de är och i vilket skick de är. Det finns lager som har stenkoll, men så snart något lämnat lagret och hamnat till exempel i en affär, krävs det regelbundna inventeringar för att veta hur många man har av det.

Just att hålla reda på var saker finns, hör till de ursprungliga internet of things-visionerna, från när de i huvudsak kretsade kring att allt skulle få ett RFID-chip i sig.

Från yttre kontroll till inre medvetande

En gemensam trend bakom alla de här aspekterna är att medvetandet om var något finns och hur det mår, flyttas från yttre system till thinget självt (eller när det gäller människan och andra biologiska varelser, till något man bär på eller i sin kropp), och att det genom sin uppkoppling delar med sig av det den vet.

Avancerad automatisering

Att saker automatiseras är naturligtvis inget nytt. Men hittills har det handlat om antingen väldigt enkla saker, eller saker i strängt kontrollerade miljöer. Med fler och smartare sensorer i kombination med förmågan att nätverka, kommer automatiseringen att klättra upp till en helt annan nivå. Om bilar kan köra själva, var går då gränsen för vad maskiner klarar?

Nästa: Internet of Cars